torsdag 30 juli 2015

Isla Mujeres

Dagen startar tidigt och vi kliver upp redan halv sju. Vi är först ner till frukosten och den är bra, vilket känns skönt jämfört med dagen innan. Efter frukost ska vi utforska ön och börjar promenera söderut längs med en gammal landningsbana för flyg. Längs med landningsbanan finns staket med pålar på vilka det med lagom mellanrum sitter större eller mindre ödlor som ogärna fotograferas. De verkar vilja solbada i morgonsolen, vi går i skuggan av staketet. Värmen i Mexico just nu i juli är inte överdriven, ca 30 grader, men luftfuktigheten är jättehög. Man torkar liksom aldrig riktigt och svetten avdunstar inte utan bara rinner hela tiden. Det som är skönt är att även Mexikanerna svettas floder, det är inte bara vi ovana turister som sölar. Ibland när vi varit i hotellrummet under natten och gjort oss iordning för att gå ner o äta frukost så vill jag bara vända o gå in på rummet igen när den varma fuktiga väggen slår emot oss i dörröppningen. Efter ett litet tag vänjer man sig vid att svettas så mycket och det är nästan ok. Det där med att känna sig fräsch finns liksom inte.

Vi kliver vidare söder ut på ön och kommer snart till ett vägskäl där vi väljer höger. Det blir en promenad genom vägbyggen och vägskyltsattacker som orsakar bulor men vi kommer fram till sköldpaddeakvariet vi haft i sikte. Det kostar 30 pesos (18kr) att gå in och är ganska litet men de tar hand och föder upp sköldpaddor. När vi står vid akvarierna och tittar på fiskar, sjöstjärnor o annat dyker en gammal entandig man upp och trycker upp små nykläckta sköldpaddor i ansiktet på oss. Vi får hålla i dem om vi vill. Jag avstår. Gång på gång  kommer han in med olika djur som går att hålla i. Det kulminerar när han kommer klivandes med någon typ av krabba som ser ut som ett urtidsdjur och han låter fötterna (?) krafsa runt i ansiktet för att visa hur ofarlig den är. Där hoppar vi alla baklänges och vill inte komma närmare.

Utanför finns flera inhängnader med  nedgrävda sköldpaddsägg. Varje nedgrävt ägg har en bur runt sig så den nykläckta sköldpaddan inte förvillar sig iväg och kan tas om hand. Det finns även en inhägnad i havet med sköldpaddor, rockor och hajar. Det känns mindre ok men kan hända att de förbereder dem för att släppas fria. Kanske är de skadade o på rehab men det är mitt önsketänkande. Dock är det ett ställe där man försöker göra rätt till skillnad mot delfinparken som ligger ett stenkast bort. Den vägrar vi besöka och det är bara fel, fel, fel.

Efter akvariet tar vi en taxi till sydligaste delen av ön där det ligger en gammal mayaruin och en skulpturpark. Väl ute på sydligaste udden sitter en skylt om att det är den östligaste delen av Mexico. Ser man soluppgången där så ser man den först i hela landet. Efter att ha svettats runt hela udden sätter vi oss på en restaurang o dricker öl. Vi bestämmer oss också för att promenera till en beach som enligt kartan inte ska ligga så långt bort från parken. Det är varmt och den jäkla stranden dyker inte upp... När vi väl inser att vi är några hundra meter från sköldpaddsstället frågar vi en hotellvakt om vart det ligger och han pekar på hotellet bredvid. Vi har alltså totalt sett promenerat längs med hela ön även om det inte var i sträck.

Beachen är sådär. Vattnet är inte svalkande utan säkert 30 grader så det där med att bada för att svalka av sig från promenaden går sådär. Att dricka kall öl går bättre. Vi äter lunch och känner oss ganska nöjda efter ett tag. En taxi till hotellet och svalkande poolhäng föregår kvällen som spenderas på norra stranden för att först se en solnedgång och sedan äta middag på pubgatan.

Dagen efter checkar vi ut o förvarar väskorna på hotellet över dagen. Vi går till snorkelturskontoret bredvid hotellet där vi bokat vår tur ut på äventyr till idag. Vi ska åka ut tillsammans med ett mexicanskt äldre par och vår guide idag är en äldre man som ser ut att ha sett många soltimmar. Han är mycket tydlig och pratar högt, låter nästan arg när han gastar fram order. Han påminner mycket om guiden vi hade på resan i vintras i Vietnam. Han tar oss till båten och vi kliver ombord, det är en mindre båt med soltak och styrpulpet. Inget avancerat men den gör det den ska.

T är först ut med flytvästproceduren. Våra flytvästar är lika till formen som de man har på flygplan men de har flytkuddar i och är inte uppblåsbara. T ställer sig mitt emot mannen i båten och får ordern att vända sig om med ryggen mot honom och så trär han flytvästen över hennes huvud och ner runt magen och knyter den i ryggen... Vi protesterar men han är bestämd och vi andra får samma badring runt magen, alla utom kvinnan som inte mår bra och inte ska snorkla. På henne sätter han flytvästen som vanligt.

Första stoppet är i midjedjupt vatten lite längre ut i bukten. Där får vi instruktioner om hur man hoppar i vattnet på rätt sätt. Det betyder att man sitter på kanten av båten slänger fötterna utanför båten och hoppar i. Det är en konst att klara av detta om man ska tro vår guide som visar det utförligt. På vägen ut har vi fått välja cyklopstorlek och simfötter. Den mexikanska mannen kan inte simma så han stannar kvar i det midjehöga vattnet. För oss andra är det direkt ut på djupt vatten som gäller. Känner lite panik då det är första gången jag snorklar och det där med att se och andas under vatten är lite stressande. Jag andas fort och ganska okontrollerat de första minutrarna men sedan vande jag mig och det gick bra. Det hade inte gått bra utan flytvästen runt magen men med den kunde jag koncentrera mig på själva snorklingen och inte vågor o simning. Vi såg massor av fisk, koraller och en madonna-staty under vattnet. De mer snorkelvana var lite besvikna men för mig var det perfekt start innan vi begav oss ut på djupare vatten och stannar till så vi kan snorkla över underattensmuseet i havet utanför Isla Mujeres sydspets.

Det första vi får se är plattor med människofigurer som sänkts ner i havet. Efter det ser vi huvudlösa knäböjande figurer som ber och en nedsänkt WV-bubbla. På vägen tillbaka stannar vi vid en strandrestaurang och slappar lite. Vi äter jättegod lunch med grillad fisk, ris och pasta. Det var en spännande kombination men jättegott. Troligen en av de godaste fiskarna jag ätit nånsin.

Efter maten åker vi tillbaka till hamnen, badar lite i poolen på hotellet, tar oss till färjan och åker över till Cancun där vi checkar in på ett djungelhotell med massor av träd och växter på innergården. Vi promenerar iväg åt fel håll för att köpa lite snacks och får vända, men vi hittar fram. Vi avnjuter ost, kex och lufttorkad skinka tillsammans med lite sangria och öl. Vi inväntar A som ska komma från flygplatsen senare på kvällen. När han slutligen kommit går vi till en restaurang med livemusik i form av ett bordsturnerande band och äter middag. Efter det blir det sängen för min del. Det har varit en lång dag.

söndag 26 juli 2015

Mexico!!

Det känns ganska bra att lämna det kalla sommarvädret bakom oss o börja resan västerut. I våras då min reskamrat T frågade om vi (jag o reskamrat E) ville med till Mexico på 40-årsgayfest så svarade vi naturligtvis ja direkt. Däremot kändes det lite jobbigt att boka trippen som avgick mitt i svenska sommaren o farhågor om att bli tvungen att lämna solen i Sverige till förmån för Juli i Mexico med regnskurar o icke turistperfekt väder poppade naturligtvis upp. Men nu känns det helt ok faktiskt förutom att jag fått lämna kärleken hemma. Så går det när man hittar den efter att man bokat resa.

Första delsträckan tar oss till London o Heathrow. Eftersom vi landar 9.35 lokal tid o flyget mot Miami inte går förrän kl 15 tänkte vi först ta tåget in till city o se London några timmar men det hutlösa priset 500kr för att ta sig dit o tillbaka känns onödigt o den billigare varianten tar för lång tid så vi skippar det o spenderar timmarna på flygplatsen som ju inte är liten direkt. Vi får byta terminal från 5 till 3 och den verkar ha en del amerikanska flighter. Vi blir visade till en kö o sen till en annan o får nya boardingpass, eller iaf jag o T får nya medan E har kvar sina gamla. Knepigt system. Till slut har tillräckligt många amerikanska flygplatsarbetare utövat sin auktoritet och vi slår ihjäl en del tid på en engelsk pub o dricker öl.

Flyget tar ca 9h till Miami o ungefär halvvägs känner jag att det är dags att vara framme. Slår ihjäl tid med att kolla på film, såg på Marigold Hotel 2 och Kingsman: the spy. Båda var väldigt bra!

På flygplatsen i Miami får vi gå igenom den nya o uppdaterade esta-kollen. Man behöver inte fylla i pappersblanketten längre vilket är trevligt. Alla väskor har kommit fram o vi checkar in dem en sista gång för  sista delsträckan mellan Miami o Cancun. Resan är ca 1h lång och jag sover nästan hela vägen. Från Cancuns flygplats tar vi taxi till vårt hotell Dogtown Suites mitt i Cancun och somnar snabbt efter att vi handlat vatten på andra sidan gatan. Vi fick två rum trots att vi bokat 1 men det gjorde inget. T fick eget rum.

Frukosten var spännande. Den serverades i pation på hotellet där det under natten parkerats inte mindre än 3 polisbilar som i formen på minde om batmobiler. Frukosten bestod av sockrade croissanter, wienerbrödsliknande bröd med fyllning o bullar. Kaffet var intressant o jag bestämde mig snabbt för att dricka te resten av resan.

Vi tog en taxi till hamnen och tog färjan över till Isla Mujeres för två nätter med öliv. Vårt hotell ligger nära hamnen o har en bar, ok pool och air condition. Det heter Bahia Chac Chi o har allt man behöver. Vi spenderar dagen på stranden, dricker öl, badar o softar. Vi ser tre typer av turister. Antingen är man amerikan, eller så är man mexikan, eller så är man mexikan som badar med kläderna på. Vi är osäkra på vad som gör att kläderna inte åker av när man går i vattnet. Antingen vill de inte visa kroppen (minst troligt) eller så vill de inte bränna sig o stanna länge i vattnet (medt troligt) eller alternativ tre är att de utnyttjat fysiken då vattnet torkar bort och avkyler kroppen (kanske troligt).

Efter bad o sol går vi tillbaka till hotellet o checkar in. Vi var för tidiga tidigare o ställde väskorna i lobbyns förvaringsrum. Nu får vi se rummet och det är helt ok! Vi har balkong som ligger precis ovanför poolen och sjöutsikt från den. Där torkar vi bikinis o saronger o sedan lägger vi oss för att vila. Jag o E somnar o båda tänker att vi ska bara slumra lite så gör vi oss iordning för kvällen. Tre timmar senare vaknar vi av att T har tröttnat o gjort sig redo för sängen. Klockan är 21... jetlag is a bitch.