Awolnation:
http://www.youtube.com/watch?v=PPtSKimbjOU
The Counselor:
söndag 20 oktober 2013
Sail!!
Ett inlägg emellan alla frekventa USA-blogposter är en berättelse om en liten uppenbarelse jag fick i biomörkret i fredags. Innan filmen började (såg Captain Phillips) så kom några trailers om andra filmer man eventuellt kunde finna intressanta, och den ena var accompanjerad av en musik som fick mig att falla fullständigt pladask. Det var en trailer för The Councelor som lyckats få till en 10-poängare genom att kombinera väldigt många bra skådespelare i en och samma film (bara det skulle vilja få mig att se filmen) och lägga på låten Sail från Awolnation. Jag vet inte om jag hört den förut men på något sätt kändes den otroligt bekant och på samma gång ny. Precis så där som det känns när något är väldigt rätt. Nu lyssnar jag på den hela tiden :) o jag är så nöjd o längtar tills jag ska se filmen även om denna låten kanske bara finns med i trailern och hela filmploten är avslöjad i teasern.
Awolnation:
http://www.youtube.com/watch?v=PPtSKimbjOU
Awolnation:
http://www.youtube.com/watch?v=PPtSKimbjOU
fredag 11 oktober 2013
Så startar äventyret
Nå, så har dagen kommit då jag ska uppdatera alla med vad som hände på USA-resan. Jag skrev "dagbok" för att komma ihåg allt, det är tur det för jag hade glömt hälften om jag inte gjort det. I efterhand inser jag hur mycket intryck vi faktiskt fick och hur mycket som man glömmer för att sedan genast minnas igen på grund av ett enda litet ord eller en bild. Nåja, här är en sammanfattning och några bilder att ackompanjera upplevelsen. Jag har delat in resan i flera inlägg eftersom det annars skulle bli alldeles för mycket text och bilder för ett blogginlägg och istället borde ges ut i bokform.
Resan startar en sen torsdagskväll i September 2013, jag har precis lyckats packa min väska lagom tung och blivit serverad en middag som jag planerat men inte lagat. Jag hade hjälp av två minions som lagade mat medan jag packade min väska och ojade mig över om väskan var för stor och jag eg skulle ha en mindre väska med mig. Då väskan är färdigpackad inser jag att min packning inte får plats i den mindre väskan men att den stora väskan är större än nödvändigt så jag är inte helt nöjd. Mina minions är dock mycket väluppfostrade och lagar utsökt middag efter mina instruktioner. Den ena minionen kan kallas Byäldsten och den andra föredrar Vonstryk och kan hittas här: http://vonstryk.deviantart.com/gallery/ där även en del bilder från resan ligger.
Jag blir beordrad att vara förare då Byäldsten inte vill köra bil i Stockholm, hade något med dåligt ljus och trafik att göra vilket är ganska essentiellt då man kör bil på kvällen. Färden går bra och vi sover på madrasser hemma hos Vonstryk för att på morgonkvisten ta en tidig förbeställd taxi till flygplatsen. Vi är där i god tid och jag tror aldrig jag varit igenom incheckning och säkerhetskontroll så snabbt vid utlandsresa med stort bagage någonsin. Eloge till Arlanda som trots enorma amerikanska säkerhetskontroller lyckats göra det smidigt. Tror jag blev kontrollerad fem gånger för antingen pass, boarding pass, eller väskornas innehåll innan vi kliver på planet. Det började redan innan incheckning, vi blev kontrollerade för att ens ställa sig i kön till incheckning :) Nåja, någon timme i taxfreen gav mig tid att boosta godisförrådet jag hade med mig till de svultna utvandrarna Donnan och Ingenjören ( http://belltown98121.blogspot.se/ ). En bild på ursprungsförrådet ser ni nedan. Toppar med djungelvrål och ännu en påse med gott o blandat. Killen i kassan på ICA kollade lite konstigt på mig när jag handlade detta tillsammans med potatis och kyckling men han sa inget, han var väluppfostrad och professionell men hade antagligen funderingar över hur mycket godis en person egentligen kan äta utan att dö av sockerchock.
Inser nu att jag inte ens börjat komma in på resdagboken än och att det antagligen kommer bli ett inlägg per dag i denna takt på skrivandet...
Väl ombord på planet så blir vi serverade salta pinnar i kringelform och valfri alkoholfri dryck i väntan på lunchen som består av kött o potatis. Jag avverkar tre filmer, först Iron Man 3 som var bättre än väntat men lite knepig och hade en plot som inte riktigt blev logisk. Därefter kollade jag på The East med Alexander Skarsgård och Ellen Page (en film med dem två kan inte vara dålig rent estetiskt) och blev återigen överraskad över att filmen var helt ok. Sedan såg jag G.I. Joe Retaliation och minns inget av den så jag antar att mitt intryck inte var överväldigande. Efter det valde jag att inte se fler filmer utan lyssna på musik istället. Under oss mötte Atlanten den nordamerikanska kusten.
När vi landar i New York på Newarks flygplats 8 timmar senare blir vi återigen förvånade över hur snabbt vi kommer igenom tullen, trots major screwup av tullpersonalen blir vi accepterade som ofarliga turister och släpps igenom spärrarna för att hämta väskorna (ena instansen delar på en familj, den andra kräver att man ska gå tillsammans). Vi går igenom fler säkerhetskontroller och det är ingen kö!? Detta är ovanligt. Sedan har vi fyra långa timmar på flygplatsen i väntan på nästa flyg som ska ta oss till Seattle. Vi spenderar tiden med att desperat försöka surfa på flygplatsens otroligt dåliga wi-fi och att försöka komma på var vi ska äta. Nästa flyg består av 6 timmars slöande utan mat på bästa middagstid. Det blir en delad kycklingsallad och till efterrätt en fruktsallad fylld med knepiga melonbitar, är inte säker på att allt var melon, de orange bitarna kan ha varit papaya. De var ingen höjdare. Vattenmelonen var god men vet inte om Byäldsten och Vonstryk var så nöjda över att de bitarna försvann så snabbt.
Väl på planet mellan New York och Seattle så visas After Earth med Will Smith och hans son. Vonstryk såg den på vägen över Atlanten och rekommenderade den inte. Jag tittar på bilderna utan att lyssna på ljudet utan lyssnar på musik ist. Känns som om jag inte behöver ljudet för att inse vad som händer/sägs, den känns tråkig och förutsägbar. Somnar och vaknar om vartannat med Lynx och Phutureprimitive i lurarna. Resan känns inte alltför lång ändå och vi landar trötta i Seattle runt sex på kvällen lokal tid, dvs ca kl 3 på natten svensk tid. Då har vi varit på resande fot i 20 timmar. Efter att vi hämtat ut väskorna letar vi, efter Donnans instruktioner, efter en man i varselväst som ordnar taxis till resande turister. Vi finner honom i ett parkeringshus efter diverse omvägar och blir hänvisade till en minibusstaxi med en glad man som beklagar sig över vädret, det har börjat ösregna idag "vilken otur för er". Heh...
På vägen in till downtown Seattle möts vi av en vägg av regn, vi ser knappt något genom rutorna. Är taxin vattentät? Hade känt mig lugnare med Duck Tours fordon faktiskt (mer om vad detta senare men för den vetgiriga finns info här: http://www.ridetheducksofseattle.com/). Vi kommer fram till hotellet, checkar in, dumpar väskorna på hotellrummet och går ut på stan för att inhandla lite snacks till middag. I affären hittar jag även denna spännande produkt som jag tog kort på. Blev tvungen att googla det: http://drinkneuro.com/
Vi skippar neuro-drickan, sköljer ner snacksen med klorerat kranvatten och somnar ganska snabbt med ett regnigt Seattle utanför hotellfönstret.
Resan startar en sen torsdagskväll i September 2013, jag har precis lyckats packa min väska lagom tung och blivit serverad en middag som jag planerat men inte lagat. Jag hade hjälp av två minions som lagade mat medan jag packade min väska och ojade mig över om väskan var för stor och jag eg skulle ha en mindre väska med mig. Då väskan är färdigpackad inser jag att min packning inte får plats i den mindre väskan men att den stora väskan är större än nödvändigt så jag är inte helt nöjd. Mina minions är dock mycket väluppfostrade och lagar utsökt middag efter mina instruktioner. Den ena minionen kan kallas Byäldsten och den andra föredrar Vonstryk och kan hittas här: http://vonstryk.deviantart.com/gallery/ där även en del bilder från resan ligger.
Jag blir beordrad att vara förare då Byäldsten inte vill köra bil i Stockholm, hade något med dåligt ljus och trafik att göra vilket är ganska essentiellt då man kör bil på kvällen. Färden går bra och vi sover på madrasser hemma hos Vonstryk för att på morgonkvisten ta en tidig förbeställd taxi till flygplatsen. Vi är där i god tid och jag tror aldrig jag varit igenom incheckning och säkerhetskontroll så snabbt vid utlandsresa med stort bagage någonsin. Eloge till Arlanda som trots enorma amerikanska säkerhetskontroller lyckats göra det smidigt. Tror jag blev kontrollerad fem gånger för antingen pass, boarding pass, eller väskornas innehåll innan vi kliver på planet. Det började redan innan incheckning, vi blev kontrollerade för att ens ställa sig i kön till incheckning :) Nåja, någon timme i taxfreen gav mig tid att boosta godisförrådet jag hade med mig till de svultna utvandrarna Donnan och Ingenjören ( http://belltown98121.blogspot.se/ ). En bild på ursprungsförrådet ser ni nedan. Toppar med djungelvrål och ännu en påse med gott o blandat. Killen i kassan på ICA kollade lite konstigt på mig när jag handlade detta tillsammans med potatis och kyckling men han sa inget, han var väluppfostrad och professionell men hade antagligen funderingar över hur mycket godis en person egentligen kan äta utan att dö av sockerchock.
Väl ombord på planet så blir vi serverade salta pinnar i kringelform och valfri alkoholfri dryck i väntan på lunchen som består av kött o potatis. Jag avverkar tre filmer, först Iron Man 3 som var bättre än väntat men lite knepig och hade en plot som inte riktigt blev logisk. Därefter kollade jag på The East med Alexander Skarsgård och Ellen Page (en film med dem två kan inte vara dålig rent estetiskt) och blev återigen överraskad över att filmen var helt ok. Sedan såg jag G.I. Joe Retaliation och minns inget av den så jag antar att mitt intryck inte var överväldigande. Efter det valde jag att inte se fler filmer utan lyssna på musik istället. Under oss mötte Atlanten den nordamerikanska kusten.
När vi landar i New York på Newarks flygplats 8 timmar senare blir vi återigen förvånade över hur snabbt vi kommer igenom tullen, trots major screwup av tullpersonalen blir vi accepterade som ofarliga turister och släpps igenom spärrarna för att hämta väskorna (ena instansen delar på en familj, den andra kräver att man ska gå tillsammans). Vi går igenom fler säkerhetskontroller och det är ingen kö!? Detta är ovanligt. Sedan har vi fyra långa timmar på flygplatsen i väntan på nästa flyg som ska ta oss till Seattle. Vi spenderar tiden med att desperat försöka surfa på flygplatsens otroligt dåliga wi-fi och att försöka komma på var vi ska äta. Nästa flyg består av 6 timmars slöande utan mat på bästa middagstid. Det blir en delad kycklingsallad och till efterrätt en fruktsallad fylld med knepiga melonbitar, är inte säker på att allt var melon, de orange bitarna kan ha varit papaya. De var ingen höjdare. Vattenmelonen var god men vet inte om Byäldsten och Vonstryk var så nöjda över att de bitarna försvann så snabbt.
Väl på planet mellan New York och Seattle så visas After Earth med Will Smith och hans son. Vonstryk såg den på vägen över Atlanten och rekommenderade den inte. Jag tittar på bilderna utan att lyssna på ljudet utan lyssnar på musik ist. Känns som om jag inte behöver ljudet för att inse vad som händer/sägs, den känns tråkig och förutsägbar. Somnar och vaknar om vartannat med Lynx och Phutureprimitive i lurarna. Resan känns inte alltför lång ändå och vi landar trötta i Seattle runt sex på kvällen lokal tid, dvs ca kl 3 på natten svensk tid. Då har vi varit på resande fot i 20 timmar. Efter att vi hämtat ut väskorna letar vi, efter Donnans instruktioner, efter en man i varselväst som ordnar taxis till resande turister. Vi finner honom i ett parkeringshus efter diverse omvägar och blir hänvisade till en minibusstaxi med en glad man som beklagar sig över vädret, det har börjat ösregna idag "vilken otur för er". Heh...
På vägen in till downtown Seattle möts vi av en vägg av regn, vi ser knappt något genom rutorna. Är taxin vattentät? Hade känt mig lugnare med Duck Tours fordon faktiskt (mer om vad detta senare men för den vetgiriga finns info här: http://www.ridetheducksofseattle.com/). Vi kommer fram till hotellet, checkar in, dumpar väskorna på hotellrummet och går ut på stan för att inhandla lite snacks till middag. I affären hittar jag även denna spännande produkt som jag tog kort på. Blev tvungen att googla det: http://drinkneuro.com/
Vi skippar neuro-drickan, sköljer ner snacksen med klorerat kranvatten och somnar ganska snabbt med ett regnigt Seattle utanför hotellfönstret.
torsdag 29 augusti 2013
Tequila!!
Tequila. Wherever it leads me, I will follow. Perfekt inledning på en bok!
Har sett Woody Allens senaste alster på bio nyss o jisses vad bra Cate Blanchett är i den rollen. Filmen lämnade en del övrigt att önska men huvudskådisarna gjorde det de skulle.
Med lite tequila i magen, Monster Magner i lurarna och lite fantasi kan man ta sig långt bort ganska enkelt.
tisdag 6 augusti 2013
Tisdag!
Inatt drömde jag att jag skulle starta ett företag som tillverkade lagerhyllor i ikeastil, dvs mest plank i olika längder o så lite hål för skruv här o där. Man kunde säga exakt hur hyllan skulle se ut o man kunde ha olika sektioner i olika storlek osv. Väldigt flexibelt med andra ord. Idén var enkel men min hjärna funderade på hur man skulle administrera alla beställningar så att det blev enkelt både för kund o snickare och mindre merjobb för alla. Tror jag hade en idé för ett helt affärssystem i slutändan som började med kunduppgifter, beställningar, lagerstatus, arbetstider, löner, semesterplanering, fakturahantering, lagerinköp, ändringar, flaggor o betalning. Plus diverse undantag... Min hjärna har uppenbarligen ett organisationsbehov o planeringsloben går på högvarv. Jag som i alla år försökt stävja detta genom att aktivt låta bli att planera och organisera så mycket. Verkar dock lönlöst, kanske skulle söka mig en karriär inom detta område?
fredag 21 juni 2013
Hjärnkoll!
Min hjärna startade dagen med ett experiment. Låt oss se hur vaken och reaktionssnabb hon är idag! Vi undviker att aktivera signalen "sätt i filter i kaffetratten" så ser vi hur länge det tar innan hon upptäcker att något saknas. Ung så ser designen ut... Well, resultatet är "alldeles för sent" men jag hade iaf inte hällt på vatten än. Tror jag behöver det där kaffet idag...
torsdag 16 maj 2013
Lägenhet, oh yeah!!
Äntligen kan jag slappna av lite o lämna lägenhetsletandet bakom mig. Nu är det bara seminariet jag ska hålla på måndag, inlämningsuppgiften på java-programmerings-kursen till måndag, förberedelse för telefonkonferensen på onsdag, förbereda papper till banken, köpa flyttkartonger, packa till sweden rock, fylla år, betala handpenning, byta bank, åka på sweden rock, njuta av sweden rock, tentera java-kursen och förståss jobba däremellan kvar på listan! Piece of cake jämfört med lägenhetsletande. Kanske kan sova lite ibland.. O flytta förståss, det ska jag också göra innan midsommar. Sen behöver jag nog semester.
tisdag 23 april 2013
Vi har drömmar och så har vi drömmar
Krypandes bland lågt buskage o sporadiskt växande högt gräs kravlar jag mig framåt längs med tågspåret. Det är viktigt att lokets strålkastare inte får syn på mig, varför är oklart. Det är skymning o det är fler med mig som kryper runt mellan spåren. Den bruna, oxiderade stenkrossen är varm mot mina händer efter solens stekande under dagen. Det är högsommarkväll o vi har ett mål med vårt krypande. Vi når fram till en svag nedförsbacke o spåren svänger svagt. Runt hörnet nedanför en hög bergsvägg ser vi det vi söker. En man står bakom ett försäljningsstånd för grönsaker, men på bordet framför honom innehåller kartongerna bara en sorts vara. Jordgubbar. Inte litervis med jordgubbar som man vanligtvis ser utan endast en jordgubbe per kartong. Den är stor som en kokosnöt och när vi köpt oss en varsin äter vi dem som man äter ett stort äpple, hela handflatorna fulla med en stor jordgubbe. Den är ljuvligt god och inte det minsta sur, den är perfekt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)