Känner att semesterkänslan börjar komma smygandes... Kan verkligen ett jäkla manuskript ställa till så mycket att känslan när man lämnat över det för granskning hos tidning är att resten av alla åtaganden är en barnlek i jämförelse? Jag känner att jag för första gången på två år kan ha semester och jag är inte stressad över att ta ledigt... Det märkliga är inte att det händer, det märkliga är att det sker det året jag ska disputera. med undantag av första doktorandåret så är detta första gången jag inte har ångest över att bli tvungen att ta semester. Det är inte ångest för att vara ledig som är problemet, det är ångest över att aldrig bli klar som ger stressen.
Att jag ständigt ligger efter och det är ju inte så konstigt när ett manuskript tar ett år att färdigställa. Det är eg inte skrivandet som tar tid, det är analysen. Statistiska metoder som ska förstås, testas för att sedan åtsidanläggas för att det inte fungerade eller att det inte passade vårt material. Statistiska program som inte gör det jag säger till dem att göra, formatering av filer, kod som ska läsas och förstås så jag kan använda det, sedan ska resultatet förklaras och sättas i sitt sammanhang. Därefter ska man göra allt i delmaterial som delats in på nåt sätt. Därefter kommer man på att "ajdå, det där var ju inte så smart" eller mer info kommer från oväntat håll: "den där individen är felaktig, den är eg samma som den där" jaha, bara att börja om. Alternativt så går det till så här: jag gör funderar ut vilken analys jag ska göra och fastnar sedan på om jag ska koda mina individer som att de har en eller två av anlaget för att bli sjuk, vilken är eg frågeställningen och vilken typ av risk pratar vi om. Detta kan diskuteras fram och tillbaka och resulterar alltid i svaret: vi gör båda och jämför. Sedan gör vi om när vi vet hur det ser ut. När man pratar om multialleliska markörer gäller inte de gängse regler som normalt fungerar alldeles utmärkt inom mitt fält. Det blir dessutom mer komplicerat när de dessutom inte är oberoende av varandra, men beroendet varierar mellan de olika markörerna och är inte lika någonstans.
Jag kommer ju i alla fall inte ha problem med att diskutera min avhandling i december :) Jag har som sagt redan diskuterat den i fyra år, man jag har lärt mig massor på vägen!
Dagens låt: Infected Mushroom - Apoqiffa Night
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar