Mekongdeltat

Morgonen börjar med bussfärd ner till floden där vår reseledare bryter foten... Ett litet trappsteg och sedan blev det kryckor resten av resan. Hon trodde först att den var stukad men i Saigon visade det sig senare att det var en fraktur. Tråkigt.

Vi åker båt på floden mot Vietnam och gränspassagerna går supersmidigt. Färden fortsätter in till Chau Doc där vår Vietnamesiske guide tar över rodret och gormar ut sina budskap i högtalarsystemet. Alla är lite smått chockade över intensiteten i den lilla mannen men snart inser vi att han har lite humor och självdistans så vi accepterar honom som en i gruppen om än med förbehåll. Hotellet är magnifikt, ett av de bästa på hela resan! Jag och en medresenär tar oss ut på stan för att ta ut pengar, jag har inga Dong med mig eftersom det var slut både på cityterminalen och på arlanda... Mina kort accepteras inte i ATM:en men jag har växlat in 20 dollar till Dong vid gränspassagen så jag har iaf pengar till öl. Middagen intas på hotellet och ölen är billig. Vi går ut och sätter oss på en uteservering men det är fullt med insekter och annat otrevligt så jag bestämmer mig för att avvika ganska snart. Det märks att det är nära till vatten i denna stad på antalet bett och mygg o annat. Mygga-sprayen fungerar dåligt.

Dagen efter startar vi med en roddbåtsfärd ut till en flytande by på mekong-floden. Vi sitter två och två i roddbåtar och kryssar mellan husen. Vi stannar till vid en fiskfarm där man odlar fisk under golvet i huset. Vår guide kastar nöjt in några nävar fiskfoder i vattnet och dett fullkomligt exploderar av hungriga fiskar som piskar ytan i jakt på godbitarna. Vi fortsätter vidare till en liten by med en etnisk minoritet och vår guide shoppar korv från någon försäljerska längs med vägen. Vi återvänder till bussen och åker iväg till en skog en bit utanför Chau Doc. När vi kliver av bussen slår en bekant doft mot mig, det luktar agar. Det är fält av torkande tapioka som i solen avger en brödliknande doft inte helt olik agar-doften (används som näringsmedium när man odlar bakterier i labbet). I skogen åker vi båt mellan träden och hela vattenytan är täckt av vattenväxter så det ser ut som om man åker runt med en båt på gräsmattan i ett drömlandskap. Bisarrt. Området är kännt för sina fågelkolonier och vi får åka kanot genom kläckningsarealen och ser flera fåglar, både uppe i träden, vid ytan och under vattnet (döda). Man vill inte bada här.

Vi fortsätter mot Can Tho som är vårt nästa stopp och äter lunch på vägen. Can Tho är mekongdeltats huvudstad och vi anländer sent på eftermiddagen. Hotellet är än bättre än i Chau Doc och vår guide tar oss ut på en kvällspromenad på stan. Vi äter middag på en restaurang  och precis som på lunchen får vi flera rätter serverade vid bordet. Det är gott men jag föredrar ändå den Kambodjanska maten. Efter middagen körs vi hem till hotellet där vi går ut och tar en öl på ett hak precis vid hotellet. Vi sitter nästgårds till ett Vietnamesiskt sällskap som har en väldigt blöt kväll och när de lämnar bordet blir vi lite chockade för hela golvet under deras bord är översvämmat av matrester, skräp, flaskor och annat. Personalen städar upp som om inget hänt och en av medresenärerna säger att hon läst i guideboken att det är så man gör, det är inte ovanligt att man kastar det man inte vill se på bordet rakt ner på golvet. Undras om de gör likadant hemma...

Nästa dag i Can Tho åker vi ner till floden och åker med båt bort till en flytande marknad där båtar säljer frukt och grönsaker från trakterna runt om staden. Varje båt har en hög pinne uppsatt med ett nät där de lagt in den frukt eller grönsak som de säljer så att det ska bli enklare för den som ska köpa att hitta rätt båt. Vi möter massor av båtar fullastade med meloner eller potatis o annat. Jag är imponerad över deras travningsförmåga, meloner är allt annat än fyrkantiga. Men det är klart, runt om i vattnet kan man se antingen guppande vattenmeloner eller personer som hänger över kanten på sin båt för att fånga in rymmande grönsaker.

Efter marknaden åker vi till en fruktfarm och får se hur de olika frukerna växer, vi får även en liten fruktstund med te och vi tar en gruppbild. Sedan fortsätter färden hemåt och vi äter lunch på en restauran som ligger vägg i vägg med middagsstället igår. Igen får vi flera rätter inburna till bordet, vissa bra, andra bara konstiga. En av rätterna ska innehålla snake head och vi letar febrilt efter detta i alla rätter men några dagar senare inser vi att snake head är ett namn på en grönsak - så kul var det. Vi sätter oss i bussen och startar resan till Ho Chi Minh City som förr hette Saigon. 

Vi har bussfest och en flaska whiskey delas broderligt runt. Alla som har hosta uppmuntras till en extra runda för att få slut på virusspridningen. Vi stannar till vid en rastplats och öl inhandlas. Det är en lugn bussfest och de flesta somnar tillslut. Väl i Saigon checkar vi in på hotellet som är väldigt bra men inte lika lyxigt som föregående natt. Vi drar ut på stan och dricker lite drinkar på Vespa Bar och går sedan vidare mot Propaganda där vi ska träffa en bekant till en av resenärerna. På vägen ser vi Seventeen Saloon Bar som vi blev rekommderade av cover-banded i Siem Reap som spelade på en av barerna vi besökte. Seventeen saloon har inte öppnat än så vi promenerar vidare och tar slutligen en taxi då vi inser att vi inte riktigt har koll på var vi är och att vi antagligen har längre kvar än vi tänkt plus att tiden börjar rinna iväg. Vi delar upp oss i två taxibilar och till vår chaufför säger vi bara "follow that car" och det gillade han. I taxin frågar en av medresenärerna om han får använda tutan (man tutar väldigt mycket i trafiken och använder antagligen den oftare än blinkers) så hela färden bort till Propaganda Bar blir ett evigt tutande och blinkande med lysen som värsta discotaxin och föraren är apglad åt detta. Vi i baksätet kan inte sluta skratta åt detta spektakel och den tutande medresenären påminner om ett barn på julafton. Undrar vad chaffören i taxin framför oss tänte om den efterföljande bilen...

Maten är väldigt god och ölen likaså. Återseendet med Australiensiskan på semester i Saigon är kärt och hon var nog inte beredd på att hennes vän skulle ha 10 personer i släptåg men alla var glada. Efter Propaganda åker vi till Seventeen Saloon Bar där ölen är svindyr men cover-bandet bra. Vi kan inte stanna på denna bar så länge för då tar pengarna slut ( en öl kostade 120,000 Dong vilket är ca 45kr), vi hade inte riktigt budgeterat för det. Vi går mot hotellet men stannar på en liten uteservering och tar en öl till. Jag inser dock att jag nog inte ska dricka mer och följer med två medresenärer hem till hotellet. Som vanligt är jag sist in på rummet och min rumskamrat får kliva upp och öppna dörren.