Tankar och funderingar av förvirrad karaktär: Senare delen av Bostonvisiten

Andra dagen på konferensen känns lite mer soft än första. Kanske för att man inte är lika överväldigad av storleken, mängden folk och de långa timmarna i seminarierummen. Träffar en kollega från Österrike och springer på de flesta ifrån Karolinska i vimlet. Lunchen äter jag ute i solen vid infinity pool tillsammans med min handledare under doktorandtiden. På kvällen går vi till en rekommenderad restaurang som serverar deep fried pizza. Vi är tre personer som delar på två små enpersonspizzor och blir lagom mätta. Vi sköljer naturligtvis ner allt med Samuel Adams öl. Vi promenerar hem till hotellet och avstyr en vidare promenad till Target som ligger lite längre bort än hotellet. Det är för sent och mörkt för att traska runt på dessa gator. I närheten av hotellet ligger en avvänjningsklinik och ett härbärge om jag förstått det hela rätt och det är en del sketchy folk runt om i området.

Lördagen startar med frukost på hotellet och sedan en rask promenad över till grannhotellet varifrån shuttle busses till konferensen gått hela veckan. Morgonens session är late breaking news där de senaste rönen presenteras. Efter det är det fika och sedan en timmes föreläsning om de senaste framstegen inom proteser som kan styras genom tanken. Elektroder som läser av nervcellernas impulser skickar data till en algoritm som listar ut åt vilket håll individen tänker sig att protesen ska röra sig. Det är imponerande bra. Därefter avslutas konfersensen rent vetenskapligt med en sammanfattning av de viktigaste fynden inom MS och efter det går vi ut och köper biljetter till Duck Tours som kommer avgå någon timme sensre.

Efter en snabb lunch sätter vi oss på "båten" och vår kapten har universitetstema. Han har gått på alla universitet i hela USA i iallafall 1 dag då han av olika anledningar blivit utsparkad eller själv insett att det nog inte var så bra. Turen är bra o guiden babblar hela tiden, infon om staden är mer utförlig än den duck ride jag åkte i Seattle förra hösten men innehöll mindre mängd musik och sång.

Efter Duck Tours promenerar vi in mot stan och går igenom Boston Common, en större park mitt i Boston. I första delen av parken ser vi inte mindre än 5 brudpar med sina följen. I andra delen av parken är det en festival för legalisering av marijuana. Röken ligger tät och stonermusiken dundrar över fältet. Boston PD står runt parken och kollar på medan slöögda människor kliver runt på gräset mellan knallarna, infoborden och pipförsäljarna.

Vi promenerar vidare till Quincy Market och det börjar regna. Jag skållar tungan på en för varm cappuccino och medan regnet öser ner sitter jag o väntar på de övriga tre damerna som shoppar kläder för glatta livet. Vi försöker komma in på en pub men de kräver pass och litar inte på att våra svenska körkort är äkta. Passen hade vi lämnat på hotellet och uppenbarligen såg vi inte ut att vara över 21. Vi provade den irländska puben bredvid och hade inga problem att komma in och ta en öl.

Efter ölen gick vi i ösregn till Little Italy och valde en restaurang vid namn Lucia. Jag åt lasagne som var bra men ibte den godaste i mit liv. Till detta delade tre av oss på en flaska rött som var mycket bra. Namnet var smoking loon, en merlot.

Efter middagen åker vi taxi till Prudential center för att åka upp 52 våningar och gå på toa. Efterrätten intas på Cold Stone som är ett glasställe som hackar ihop glass med en massa annat gott, typ nötter, godis, kryddor o annat så att varje person kan få exakt vad de vill ha. Jag tog en kaffe-mix som de hade satt ihop själva. Den var mycket god.